Plupp på meänkieli
Tunturissa oon talvi ja joka paikka oon valkeana. Yhtenä päivänä, ko Plyppi oon ulkona hihtamassa Jäneksen ja Kärpän kansa, net näkevä isoja jälkiä lumessa. Mikhään elukka tästä oon menny?
Hej min vän! Mitt namn är Plyppi och jag är ett litet troll med blått hår. Jag bor vid sjön Vaarajärvi (Bergsjö) och talar meänkieli! Har du redan läst om mina äventyrer?
Plupp-böcker har översatts till meänkieli redan tio stycken och det betyder sammanlagt över 2000 exemplar som är ute i världen!
Två av titlarna är slutsålda, men de andra finns att beställa på nätet! Samtliga titlar går att låna ut i biblioteken i svenska och finska Tornedalen.
Böckerna har översatts till meänkieli av översättare och lärare Jonna Palovaara. Region Norrbotten och Kolari kommun har bidragit att utge en del av titlarna. På hösten 2019 gjorde Palovaara tillsammans med Svensk-finska gränsälvskommissionen en stor bokdonation i svenska och finska Tornedalen. Då fick alla 200 förstaklassister i övre Tornedalen Plypin kotona-boken ('Hemma hos Plupp'). Det var en stor satsning för språkets framtid.
Aktuellt
Så här skriver Plyppis läsare
Silloin tällöin kaivama rakhaat meän kielen Plypit esile läppien kansen ja raataama mitä sielä kirjassa oikhein lukkee. Ihanat kuvat, mettäntarinat ja meänkieli. Ehottomasti parhaimmat ja tunnerikkaimmat kirjat mulle ja läpile, niin siskonläpile että omile.
Nämä plyppi kirjat on ihan mahtavia. Itteläki on monesti nauru päässy ja lapsila kans ko kirjassa on hyviä letkautuksia! Eskarilaisen saamassa Plyppi aarnimettässä kaikilla nauratti ko hirvi käänty kattoon Plyppiä ja kysäsi, että ”No mutta sano, mikä mailmatun pikku kiiski sie olet” 😂. Plyppikirjan luku on eritoten mieleistä ko tarinan kerronta ja eläytyminen on paljon luontevampaa meänkielellä.
Kiitos tästä elämyksestä! ❤️. Mie toivon, että näitä Plyppi kirjoja julkastaan mailmatun moinen pinkka!
Etsin lapsuudesta tuttuja Pörri-peikko kirjoja omille lapsille luettavaksi, mutta päädyinkin tilaamaan ne meänkielellä Plyppinä. Puheenparsi herättää henkiin muistoja pohjoisen mummolasta ❤️ Kirjat ilahduttivat lahjoina myös kummityttöä Saksassa ja pohjoisesta kotoisin olevaa äitiäni. Kiitos sujuvista kaupoista, mahtavaa meänkielen ylläpitoa! 🍁
Soma lukea, uusia sanoja oppii mahottomasti niin lukija ko kuuntelijakin. 👍☀️
Meillä luetaan näitä kirjoja joka ilta. Ihanaa, että voin lukea lapsilleni heidän omalla murteella.
Vad är meänkieli?
Meänkieli (tidigare "tornedalsfinska") är ett av Sveriges minoritetsspråk som sedan år 2000 är ett officiellt språk. Det har utvecklats från nordsfinska dialekter för länge sedan till ett eget språk som nu har en stark status i dagens Sverige. Den finska dialekt som talas i finska Tornedalen ligger närmast meänkieli av finska dialekter.
Meänkieli är ett hotat språk, särskilt på grund av att största delen av dess talare redan är i hög ålder. Det är många som har vuxit upp utan tillgång till meänkieli på grund av dåtida samhället och därför är det ytterst viktigt att få mer talare till meänkieli. Att satsa på barnlitteratur på meänkieli är ett utmärkt tillvägagångssätt.
Det är viktigt för barnet att hen får höra och läsa om bekanta figurer från majoritetskulturen på sitt eget eller på mor- eller farföräldrarnas modersmål. Det inspirerar barnet att använda meänkieli, mer än påhittade nya figurer. Kanske kan barnet prata om Plyppi även med kompisen som läser Plupp på majoritetsspråket! Denna bokserie går därför bra att använda parallelt i förskolor och skolor.
Under senaste tiden har intresset för meänkieli vuxit också i finska Tornedalen. Det är viktigt även för de finska barnen att få ta del av det lokala kulturarvet, t.ex. i form av gamla ”tornedalsfinska” ord och på det sättet lära sig mer om sina rötter och om historian i sin hemtrakt.
Ihmiset menevä sisäle kaartheesheen ja ottava poroja kiini suopunkilla. Peuravasikat otethaan kansa kiini. Sitte porot viethään montheen pienemphään kaartheesheen, missä net saava rauhottua. Jonku päivän perästä porot löysäthään taas tunturhiin.
[MK] Voi mahoton ko mulla oon jo iso vatta tässä kuvassa! (Rv 35)
Iso oli kans Pellonkorjuu-tapahtuma Pellossa, niin fiinin, ajankohtasen ja monipuolisen prukrammin oli Pellon kunta - Elethään hyvvää elämää ja olletikki Markus Koivumaa oornannu! Kiitos, ette Plyppiki sai kuttun tulla kirjoitten kans paikale! Met olima pyhänä sielä, kolo vain ette ilma sattu olheen aika kylmä ja vettäki piisko, ihmisiä olis muuten ollu varmasti enämpi. Kiitos kans kuvassaki näkyväle Väylän Kulkuri -pipliuteekkipyssile ja Tornionlaakson kirjasto!
Viimi viikonloppuna oli kans Kolarissa fiini KesäKolari, nyt oon Pajalassa ja Kittilässä markkinat ja ens viikola Mataringissä. Käykää veikkosten nyt ko meilä oon Tornionlaaksossa vaikka mitä!
Mie en ennää paljoa jaksa touhuta 🤰, mutta meänkieliset Plypit oon kaiken aikaa saatavilla wepissä! Ja sen verran mie sanon jo, ette kohta tullee lissää tietoa meän yhteisprušäktistä Kolarin kunta ja Ylitornion Kunta kans liittyen justhiinsa syntyvhiin kläphiin ja lukemisseen! ... Lue lissääLue vähemmän
Kommentoi Facebookissa
Minä en edes huomannut tätä tapahtumaa! Oma elämä haasteellista😢
Väylän kulkuri ja Tornionlaakson kirjaston henkilökunta kiittävät! Mukavaa, että pääsit paikalle!
[MK] Tule tervehtimhään Plyppiä tulevana pyhänä Pelhoon! Plyppi oon paikala kirjaloovitten kans Pellonkorjuu - Kohathaan Pellossa -tapahtumassa klo 12.30-14.30.
[SV] Kom och hälsa på Plyppi i finska Pello på söndag! Plyppi är med på evenemanget med en massa boklådor på söndag 2. juli kl. 12.30-14.30 (finsk tid).
Pellonkorjuu Pellon kunta - Elethään hyvvää elämää #pellonkorjuu #tornionlaakso ... Lue lissääLue vähemmän
Kato lissää
Meänkieliset Plyppi-kirjat | Plyppi
www.plyppi.com
Plyppi-kirjoja oon käänetty meänkielele jo seittämän kappaletta ja niitä oon mailmala yli toistatuhatta kirjaa! Kirjat oon kääntäny meänkielele Jonna Palovaara.Kommentoi Facebookissa
[MK] Hyvä lukutaito oon auvain tikitaalimailhmaan
Lukemisen hyöty nro 9/9: Tikilukutaito
Smailitten (eli mikäs soon meänkielelä, hymypallo?), filmitten, plokitten ja kuvitten lukemisseen tarttee kans lukutaitoa. Mailhmaan tullee kaiken aikaa vain lissää tikitaalisia tekstiä, senki takia hyvä lukutaito oon tähelinen!
Tikitaaliset ympärystät alkaa olheen arkipäivän asioita jo kaikile meikäläisile. Kläpilekki net tullee etheen viimisthään koulussa. Justhiinsa vaikka kauko-opetuksessa tarttee tikitaalista lukutaitoa.
Jossaki vaihheessa kläpin oma itentiteetti altistuu tikitaalisitten ympärystöitten vaikutuksile ja sille kasuaa oma tikitaalinen itentiteetti. Sillon opetelhaan pitähmään omat rajat turvalisesti ja huolehtimhaan (mielen)terhveyestä. Mikä oon tosi ja mikä mielikuvitusta. Mihin kannattee kirjottaa omat tiot ja kunka suojata itteä. Tätähään met raahvaatki opettelema koko aijan.
◇◇◇
[SV] Läskunnighet är nyckeln till den digitala världen
Positiva effekter av läsning 9/9: Digital läskunnighet
För att kunna läsa smilisar, filmer, bloggar och bilder behöver man läskunnighet. Digitala texter blir bara fler och fler, därför spelar en bra läskunnighet nyckelroll här också.
Digitala omgivningar börjar vara en väsentlig del av vardagen för var och en av oss. Barn blir bekanta med dem alldeles senast i skolan. Till exempel i fjärrundervisning behöver man precis digital läskunnighet.
Vid något skede blir barnet utsatt för effekter av digitala omgivningar och en egen digital identitet börjar ta form. Då börjar man hålla fast vid sina gränser och säkerhet och lär sig ta hand om sin (mentala) hälsa. Vad som är sant och inbillning. Vart man skriver sina personliga uppgifter och hur man skyddar sig själv. Det är ju det vi vuxna också lär oss hela tiden. ... Lue lissääLue vähemmän
Kommentoi Facebookissa